Läraryrket, vetenskapligheten och jag

Läroplanen börjar med att säga ” En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skolan skall hålla levande i arbetet med barnen.” (Lpo94, s.3). Detta tror jag kan vara grunden för alla lärare och blivande lärare. Också enligt läroplanen ”ska undervisningen sträva mot att ge eleverna en inblick i vetenskapligt arbete och tänkande”. Men det är kanske inte bara att ge eleverna inblick det är också på vilket sätt ska läraren göra detta. Allmänt sagt detta var meningen med kursen pedagogiskt arbete: att vi ska lära oss förmedla kunskap, hantera på rätt sätt alla olika undervisning situationer men det viktigaste, tycker jag, är att vi lärt oss att vi måste behandla alla lika och försöka lyfta fram varje elev.
Vi själva har gått och vi går fortfarande genom en lärande process som lär oss ha riklig språkanvändning för att kunna genomföra uppdraget. Under hela terminen vi har blivit bekanta med skolansvärld och lärande processen. Vi har lärt oss att vetenskaplighet inom läraryrket är i en kontinuerlig utveckling och så måste vara. Vi har lärt oss att kunskap är inget begrepp, precis som står i läroplanen: ”Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra.” (Lpo94, s.6). Så att med andra ord lärande processen är alltid byggt på samspelet mellan lärare och elever.
Dimenäs påstår i hans bok Lära till lärare att ”begreppet lärande återfinns överallt och för den som undervisar eller utbildar andra är ju frågan om hur man ska förstå lärande en av de mest essentiella frågorna” (Dimenäs, 2008, Liber, s.105). Om jag tänker lite djupare detta är faktiskt nyckeln till läraryrket. Lärare måste vara mycket mer den personen som förmedlar kunskapen, måste vara en förebild och ha en stark föreställning under undervisningen. Ur detta perspektiv uppfattar jag att människans lärande och utveckling befinner sig i en ständig förändring under livets gång.
Under terminens gång jag har ändrat flera gånger min uppfattning om läraryrket, från elevens perspektiv, som jag tittade och tänkte på läraryrket, just nu, idag tittar jag, egentligen på läraryrket från lärarens perspektiv. Skolan är inte längre bara en byggnad, skolan har fått en helt annorlunda bild i mina ögon. Skolan är en komplex bild som grundar sig på olika förutsättningar som styr eller kompletterar samhällen som går hand i hand med skolans värdegrund. Alla dessa principer grundar sig eller har som grund en stadig kunskap. Gustavsson påstår i boken Vad är kunskap? att kunskap betyder ett gott liv. Hans förklaring ur detta synvinkeln är att ”det goda livet består av en mängd olika aktiviteter, som tagna var för sig har ett egenvärde”(Gustavsson, 2002. Liber, s.107). Detta är mer den sant och man kan tänka att människans strävan till det goda livet det inte går genomföra utan kunskap. Här kommer i hjälp lärarens uppdrag, mitt uppdrag, att förmedla kunskapen till dom som kommer i skolan. . Kunskap är en kontroversiell term som har diskuterats sedan antikens Grekland. Här är att efter mer än 2000 år har vi fortfarande undrar: "Vad är kunskap?". Denna fråga är inte enkel, är kunskapen fortfarande människors ambition att förstå allt omkring oss, lusten att förstå mysterierna i det okända och göra det känt? Och precis som Gustavsson säger ” kunskapens relation till det liv vi lever har behandlats av många och på olika sätt” (Bernt Gustavsson, 2002, s.123). Alltså med andra ord, enligt Gustavsson, ”kunskap är människans strävan att överleva och skaffa sig ett bättre liv, både individuellt och kollektivt” (Bernt Gustavsson, 2002, s.13).
Efter all denna kunskap som jag har samlat under terminen, undrar jag vilket är det bästa sättet att dela den med mina blivande elever? Detta med tanke på att min roll som lärare är inte bara att förmedla kunskap men också att vara en del av deras utbildning och vara en förebild för dem. Vi, alla, har olika sätt att vara. Därför tror jag att även i läraryrket behöver vi inte följa någon mall för att vara, det är inget fel att vara olika, bara om man hitta den rätta vägen. Kanske här finns kunskapsnyckeln: hitta egen väg till att vara en bra lärare.
Gustavsson påstår att ”kunskap inte kan existera utan social och kulturell förmedling och att den inte kan finnas utanför historien” (Bernt Gustavsson, 2002, s.92). Det tycker jag med att allt det vi är som individer präglas sig på allt det vi gör och har en stor betydelse när det gäller vårt framtida yrke, läraryrket, så att kunskap och läraryrket går hand i hand.

Min utbildning på lärarhögskolan har precis börjat och det har gått bara en termin, men det känns som allt börjar konturera sig och varje dag lär jag mig att se på olika teorier från olika perspektiv eller synvinkel, genom de slipade glasögon som jag har skaffat mig för denna spännande resa.

Källor:
• Lpo94
• Dimenäs, Jörgen (2007) (red.) Lära till lärare, Att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber
• Gustavsson, Bernt (2002), Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Liber

Loggbok

Loggbok
den 1 september 2009

Det har gått två veckor nu från när jag har börjat min utbildning på lärarhögskolan. I första vecka hade vi redan två seminarier. Min seminarieledare heter Lars Båtefalk. Min grupp har nummer 18 och vi är åtta stycken. Det känns så krångligt med allt som vi ska göra på nätet, vet inte om jag ska kunna hantera allt detta med internet. Det vet jag redan att det ska bli en stor utmaning allt detta, speciellt med språket, men jag ska klara det. Vi hade redan två föreläsningar som var inspelade. En var en presentation om portfolio som vi måste skriva under terminen, och den andra var om vetenskaplighet. Vi hade som uppgift att skriva om ”en lärare jag minns”. Först jag missade första seminarium, jag kunde inte höra någonting plus att jag kom in sent på chatten. Det jag hoppas är att inte hända likadant så ofta. Parallellt har jag börjat med att läsa Dimenäs, Thurén och Dysthe. Den svåraste tycker jag att det är Thurén, han använder många vetenskapliga begrepp som jag har ganska svårt att förstå, men kanske det är meningen. Jag hoppas på ett bra resultat med mina framtida studier, men framför allt, just nu, ser jag fram emot att träffa mina nya kollegor i Falun. Mellan 7 och 9 september jag ska åka ditt för första träff.
Idag har jag skrivit min första text och jag har förklarat olika begrepp som Thurén använder i hans bok för att beskriva vetenskapsteorin. Det var inte allas lätt, speciellt att förstå vad dem betyder. Hoppas att jag kan knäcka koden och börja se den roliga i lärande processen.


den 2 september 2009

Om en några dagar går vi vidare till delkurs II. Vi har gått från perspektiv på det egna elevskåpet till vetenskaplighet och läraryrket. Delkurs I blir inte klart nu, vi ska ha en vecka till slutet på terminen. Under tre dagar jag ska vara i Falun och jag ska träffa min lärare och andra lärare från högskola plus att jag ska träffa mina studiekollegor.
Sakta och säkert har jag börjat acklimatisera mig med själva systemet och, visst, jag har börjat och se med andra ögon läraryrket. Jag känner mig förberedd för denna resa. Varje dag lär jag mig nya saker, och det inte allt lätt att förstå alla de böckerna som jag måste läsa, men det måste jag klara. Allt ordnar sig på vägen och hoppas att slutresultaten ska vara bra.

den 10 september 2009
Tolkningar av samhällsuppdraget
Med tanke på att det ännu inte klart var ska jag utföra min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och jag har inte haft den direkta kontakten, på fältet, med skolan och undervisningsläget jag kan inte berätta ur min egen erfarenhet. I detta fall jag kommer att begränsa mig till den teoretiska delen och allt som jag har läst ur böckerna.
Det blir inte så lätt att prata från allt man läser i böckerna, detta på grund av jag har inte en svensk undervisning bakom mig. Allt som jag läser just nu om skollag, styrdokument, kursplaner, förordningar, läroplaner, betygskriterier, är helt nytt för mig så jag kan inte tolka alla dessa utöver erfarenhet. Jag skulle kunna gemföra svensk skolsystemet med det skolsystem som jag kommer från, men det passar kanske inte. Det som jag kan säga är att det är en självklarhet att svenska skola styrs av olika styrdokoment som regeringen har genomfört.
Under ett historiskt perspektiv om man följer läroplanens historia dyker upp uppfattningen att alla grundläggande basfärdigheter prioriteras.
Det bär vara möjligt att i målen för olika ämnesgrupper ange de väsentliga begrepp varje elev bör få insikt i liksom de färdigheter han bör tillämpa.
Sådana centrala begrepp kan t.ex. inom den samhällsorienterande sektorn vara rättigheter, skyldigheter, makt, tolerans, representativitet. Om målen anger några sådana begrepp blir det betydligt lättare att vid arbetet i enskilda klasser välja stoff av olika slag för att ge eleverna insikt i viktiga sammanhang.
Studierna ska således ge insikt i centrala begrepp och sammanhang och därmed bilda grunden för elevens kunskapsutveckling.
(Prop. 1978/79:180, s. 68)
Detta innefattar olika omvandlingar läroplanensteoretiska grundläggande principer. Skolans uppdrag var att analysera läroplanen och utöver de befintliga resurser utarbeta en lokal arbetsplan som skulle följas och utvärdera. Precis som min lärare i spanska från komvux gjorde för att kunna nå målen. Hon följde läroplanen men utarbetade en eget arbetsplan, som utvärderades, för att kunna konkretisera målen.
Koncepten utvärdering innebörder att ”värdering av resultat görs i syftet att förändra och förbättra verksamheten”( Boken om pedagogerna, A. Forssells (red.)2005, Liber-Stockholm).

den 18 september 2009

Idag har vi börjat med ett nytt tema Historiskt perspektiv på förskola och skola. Vi lyssnade på Görans Morén föreläsning om Skolans, förskolans och lärarutbildningens historia och jag tycker att det var väldigt intressant. Det känns som svensk skolan och svensk undervisning har varit och är i en konstant förändring. Jag har börjat läsa från Hartmans bok Det pedagogiska kulturarvet. Det känns som jag hänger inte med. Boken är väldigt svårt eftersom han inte presenterar skolhistoria på ett kronologiskt sätt. Just nu snurrar runt bland folkskolstadga, småskolan, läroplansreformer och mycket mer. Om en tio dagar blir det muntligt tentamen, DEN FÖRSTA. Det ska handla precis om skolhistoria, precis om den svåra boken, Hartmans bok!!!! Jag måste önska mig lycka till själv . Ja ju, det ordnar sig!!!!

den 30 september 2009

Idag mår jag inte bra. Min dator eller nätet funkade inte som det ska, och jag kunde inte göra min presentation, DEN MUNTLIGA TENTAMEN. Jag tror inte att man kan bli mer arg den jag är nu. Så att nu blir de omtenta!!!!!!

den 29 oktober 2009

Precis just nu har jag skickat i väg min första skriftliga tenta. Det handlar om skolans värdegrund. Vi ska få svar om några veckor. Vilken är egentligen skolans samhällsuppdrag och värdegrund? De fiffiga ord som finns i böckerna kommer inte alltid överens med verkligheten. Hur kan vi ändra på det, eller är det bara skolans som finns i grunden för allt? Frågor som jag har och egentligen har inga svar. Men kanske det är meningen: under alla år nu på min utbildning jag ska hitta svaret, DET svar.

den 2 november 2009

Redan på delkurs III!!!! Gud vad tiden rinner i väg!! Idag har jag börjat vecka med en dag på VFU. Den skola som jag gör min VFU finns på Lidingö och jag följer den spansk lärare mest på årskurs 8 och 9, men det har hänt att jag var med årskurs 7 också. Det blir en hel vecka på VFU och mitt uppdrag är att observera olika lärandesituationer. Det känns så spännande att komma så nära läraryrket, dessutom jag måste leda något moment. SPÄNNANDE!!!!
den 16 november 2009

Idag lyssnade jag på den tredje föreläsningen av Kerstin Rexling. Om jag skulle betygsätta alla föreläsningar tills idag, jag kan lätt säga att hennes föreläsningar var en av de som har fascinerat mig helt enkelt. Aldrig i mitt liv har jag undrat över mig själv, eller frågesatt mig över min egen utveckling, uppväxt och så vidare. Alla de psykologiska teorierna är så intressanta och hjälper så mycket att kunna lära känna de andra men framför allt mig själv. Om man tänker efter, det känns som man börja få svar till olika frågor eller öppna mer och mer vägen och ge förklaring till alla lärdomarna som vi har tagit med oss under några månader.
Det har gått en tid från första skol dag. Om jag tittar över axeln och funderar på allt som jag kunde i början och allt som jag kan just nu, hmmm……det är en lite skillnad. Visst det finns mycket mer att lära mig, men nu har jag börjat på rätta vägen. Nu kan jag i alla fall se skillnaden mellan värden, normer och dygder. Detta betyder mycket för mig, nu kan jag säga att det är mycket lättare att kunna förstå hur egentligen skolan fungerar.

den 29 november 2009

Samband mellan synsätt och verksamhet
Under de verksamhetsförlagda dagarna observerade jag olika situationer i lärandeprocessen. Det finns många verktyg som hjälper läraren att bilda sitt egna synsätt på lärandeprocessen som präglar verksamheten. Att analysera och tolka olika vardagliga situationer med hjälp av olika psykologiska teorier på lärande, kan ge kunskap om lärandeprocessen och kunna se sambandet mellan synsätt och verksamhet. Teorier som alltid präglar sig på skolverksamheten är: behaviorism, kognitivism och sociokulturella perspektiv.

VFU erfarenhet - funderingar och reflektioner
Det är så himla komplicerat för det är inte alls som jag trodde att VFU skulle vara. På något sätt känns det som om jag vet vad jag vill skriva men jag vet inte hur- Jag har så många känslor angående studierna men jag kan inte formulera mig. Jag har nu varit med min VFU-lärare vid ett flertal tillfällen och det är så mycket i undervisningen som jag inte håller med om. Jag blir upprörd över hur det går till på lektionerna!! Verkligen! Ska eleverna få lyssna på sina iPods under lektionen?? Först o främst tror jag inte att min VFU-lärare är en bra lärare för alla elever behandlar henne som en kompis. Hon är väldigt ung. Hon har inga gränser mellan sig själv och eleverna. Jag frågade en lärarkollega hur hon reagerar om en elev kommer till henne o säger ”tja!” Hon svarade bara” Ingen har sagt så till mig”. JAG skulle aldrig acceptera att någon elev sa ”tja” till mig. Jag vill inte att mina elever använder sitt ungdomsspråk med mig, jag vill att de har mer respekt för mig. Till skillnad mot historielektionerna och hennes lektioner så tar det mindre än två minuter för eleverna att sätta sig ner och vara tysta. På hennes lektioner pratas det och babblas i flera minuter och när en kille ska skriva ett prov så skriver han ” Jag hatar Strindberg” och hon gör ingenting!! Jag fattar inte!? Jag blir upprörd över hur hon hanterar eleverna. Jag har ändå tänkt: ”Det är inte lätt att vara lärare” Jag känner som att jag kan inte säga det jag vill för jag kan kränka eleven. Speciellt med barn som kommer från rika familjer (jag vill inte vara fördomsfull men!) dem är de jobbigaste!
Jag trodde att det skulle vara så lätt med VFU:n men det är det svåraste. Jag trodde inte att det skulle vara jättelätt men jag trodde inte det skulle vara så här mycket regler. Det känns som att man kan inte vara mänsklig på grund av alla regler. Man har liksom ingen makt för alla dessa regler. På mitt gymnasium var läraren som en gud. Vi elever fick inte ha någon åsikt. Här är det som om läraren inte får ha någon åsikt förutom hur ämnet ska gå till. Det är ingen lek. Varför kan man inte säga ”Jag har valt att arbeta med gymnasium” Varför kan jag då inte få presentera min syn på livet? Måste jag bara lyssna på eleverna och inte uttrycka min egen åsikt? Det känns som om jag ville säga vad jag tycker så kanske jag kränker någon eller mobbar någon p.g.a. alla regler. Som lärare har man ingen frihet. På rund av alla regler så har lärare inga rättigheter. Det finns en gräns hur skall nytta demokrati.

Riklig språkanvändning
Efter en termin av läsning, tolkning och reflektering runt pedagogisk litteratur kom jag fram till att det spela ingen roll hur mycket kunskap har eller samlas om man inte kan mediera detta, alltså kommunikationen är oerhört viktigt. Säljö påstår i hans bok Lärande i praktiken, upplagan från 2008, att ”språket är en mekanism för att bildligt uttryckt lagra kunskaper, insikter och förståelse hos individer och kollektiv”(detta citat finns på sida 34). De kan jag hålla med detta bara att under senaste åren från ett sociokulturellt perspektiv har utvecklat sig en större gren och detta är rikligt språkanvändning. Under detta namn hittar vi ett helt verktyg låda som kommer i lärarens hjälp. När vi pratar om rikligt språkanvändning pratar vi om kroppsspråket, verbaltspråk, bild, matematiskspråk o.s.v. För att kunna förmedla kunskap även med hjälp av rikligt språkanvändning det kräver en ampassning mellan den fysiska och de mentala artefakterna alltså mellan intellektuella och fysiska redskap ”för att den lärande skall kunna ta till sig kunskaper och insikter” påstår Säljö i hans bok Lärande i praktiken sida 123. När vi pratar om fysiska artefakter vi pratar om allt materiellt som finns runt omkring oss och kommer i att njuta för att kunna mediera kunskap och när vi pratar om mentala artefakter vi tänker faktiskt på allt kunskap som vi har samlats under tiden och med hjälp av kunskap kan vi tolka kunskapen vidare och mediera till våra elever. Med tanke på vad han tycker jag kan tycka att kunskap är något mycket mer, något som finns i en kontinuerlig utveckling precis som vi människor. Här kan man tillägga Vygotskys tänkande om vi människor som ”ständigt befinner oss under utveckling och förändring”. I detta sammanhang påstår han att ”varje livssituation ger oss möjligheten att appropriera kunskaper från våra medmänniskor i samspelssituationer” (Säljö, 2008, s.119), och med detta citat kommer vi i kontakt med begreppet situerad som betyder själva samspelssituationen mellan oss, människor och omgivningen. Med appropriering av kunskap man kan förstå att det finns en länk mellan språk och lärande. Samtidigt vill han vissa oss vart ligger utvecklingszonen, någonstans på gränsen mellan vad en individ kan prestera utan någon hjälp och individens prestation med stöd av vuxen ledning eller i samarbete med andra kapabla individer. Här vill jag tillägga från eget erfarenhet, från mina VFU dagar, jag tycker att alla lärare befinner sig, mer eller mindre, i en konstant utvecklingszon. Denna utvecklingszon kan grupperas en två olika andra grupper en som är lärarens utvecklingszon, när han måste söka och samla kunskap på eget hand eller i samarbete med kollegorna och den andra utvecklingszon som är mellan lärare och elever: lärare försöker ge kunskap och lyfta fram sina elever till den framtida kompetensen. En av de största faktorer som kan påverka lärandet är uppväxtvillkor. Därför alla lärare måste ta hänsyn på att alla elever är olika och de kan komma från olika miljöer, läraren måste ta hänsyn av elevernas etnicitet, kön, socialklasser, kulltur, speciella behov, olika andra svårigheter, o.s.v. Oavsätt allt detta lärarens uppdrag är att vecka intresse för kunskap i alla elever och lyfta fram elevernas starka sidor.
Så därför lärare och vi som lärare är beroende av kommunikation och språk och vi behöver en riklig språkanvändning för att kunna nå målen, den framtida kompetensen för oss och för våra elever.
Lärdomar i kursen Pedagogiskt arbete I
När man tänker på lärdomar, jag tänker på allt som jag har lärt min under terminens gång och hur har jag ändrad min synsätt på läraryrket; en av de lärdomar som jag ska ta med mig och använda i mitt framtida yrke, läraryrket är:
- att se med olika glasögon;
- samhällsuppdraget, att förstå vad vetenskap och utvecklandet är;
- riklig språkanvändning;
- VFU- omvandla teorin i praktiken; att lära känna verkligheten; att se olika pedagogiska inriktningar.

Vetenskapligt pedagogiskt tänkande

Läroplanen börjar med att säga ” En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skolan skall hålla levande i arbetet med barnen.” Detta tror jag kan vara grunden för alla lärare och blivande lärare. Också enligt läroplanen ”ska undervisningen sträva mot att ge eleverna en inblick i vetenskapligt arbete och tänkande”. Men det är kanske inte bara att ge eleverna inblick det är också på vilket sätt ska läraren göra detta. Allmänt sagt detta var meningen med kursen pedagogiskt arbete: att vi ska lära oss förmedla kunskap, hantera på rätt sätt alla olika undervisning situationer men det viktigaste, tycker jag, är att vi lärt oss att vi måste behandla alla lika och försöka lyfta fram varje elev. Vi själva har gått och vi går fortfarande genom en lärande process som lär oss ha riklig språkanvändning för att kunna genomföra uppdraget. Under hela terminen vi har blivit bekanta med skolans värld och lärande processen. Vi har lärt oss att vetenskaplighet inom läraryrket är i en kontinuerlig utveckling och så måste vara. Vi har lärt oss att kunskap är inget begrepp, precis som står i läroplanen: ”Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra.” Så att med andra ord lärande processen är alltid byggt på samspelet mellan lärare och elever.

Lärares uppdrag

Lärares uppdrag – vetenskapliga perspektiv på värdegrunden

1. Inledning

Definiera begreppet värdegrund. Det är alltid lika svårt och lika spännande att försöka definiera eller förklara innebörden för ordet värdegrund. Om vi tänker på ordet i sig, ser vi en abstrakt sak som inte säger så mycket vid första ögonkasten, men det väsentliga är mer djupgående. Värdegrund är ett ord som kan tolkas på många olika sätt och ta olika former. När vi tänker på skolans värdegrund, kan vi säga att vi börjar på en spännande resa inte bara i självkännedom utan även till förståelse för andra, ”Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten.”(Lpfö 98). För att genomföra denna strategi för etik, behöver vi några stödord som ska hjälpa oss bygga ett demokratiskt samhälle som grundar sig på dem fem grundläggande värden som styr alla de tre läroplanerna. Dessa nyckelord är: värdegrund, demokrati, jämställdhet och lika värde. Nästan alla skoldokument understryker att värdena i vårt samhälle är byggda på mänskliga livets okränkbarhet och individens frihet och integritet. Vi bekräftar i nästan alla pedagogiska publikationer att alla människor har lika värde, är lika och att vi bör vara i solidaritet med svaga och utsatta. Dessa värden har meddelats i enlighet med dess etik och styrs av kristen tradition och västerländsk humanism, individuell utveckling av rättskänsla, generositet, tolerans och ansvar.
Skolans värdegrund försöker stärka den demokratiska tanken som styr inte bara skolan utan även hela samhället.
Vi kan säga att det grundläggande värden, som anges i alla 3 läroplaner, är mer än ett mål som vi alla strävar efter att nå, och verkligheten är mycket annorlunda än de teoretiska idéer som presenteras i de flesta styrdokument.
Samhällets globalisering påverkar alla styrdokument. Nu för tiden pratar vi om den trygga identitet som är skapat genom empatiska värderingar som har ett stort medvetande och är delaktiga i kulturarvet. Alla dessa styrdokument innehåller samtidigt miljöbudskap och gör oss bekanta med begreppet hållbar utveckling.

2. Frågor som rör innehållet


a. Finns någon skillnad mellan lärarens och elevens uppfattning av värdegrunden?
b. Styr värdegrunden skola? På vilket sätt?
c. Finns någon skillnad mellan skolans och samhällets värdegrund?
d. Har vi en sammanhållen etiksyn eller en sammansatt värdegrund?
e. På vilka sätt påverkar perspektiven etnicitet och kön eller genus skolan och tolkningen av dess uppdrag?


3. Metod

För att kunna göra någon analys, d.v.s. ambitionen är att definiera begreppet värdegrund och skolans uppdrag knytet till olika perspektiv på kön, etnicitet och/eller hållbar utveckling, krävs litteraturstudier som har nära anknytning till den aktuella kursen - Pedagogiskt arbete 1. Parallellt med all litteratur, lyssnade jag på olika föreläsningar anordnade av högskolan, som var direkt relaterade med kursens inriktning. Jag hade använt alla mina anteckningar som jag har gjort under seminarier och mina erfarenheter från VFU dagarna. Den vetenskapliga slutsatsen drar jag utifrån allt detta material för att arbetet om värdegrunden och sin anknytning till alla olika perspektiv ska ge en bra bild av de värderingar jag har och fastställa bra resultat. Resultatet ska på detta sätt vara lika betydelsefullt.

4. Resultat

Enligt Lpo 94 och Lpf 94 är skolans uppgift att låta varje individ hitta sina egna tolkningar för att delta i samhällslivet och ge sitt bästa i ansvarig frihet. I boken Samhällets demokratiska värdegrund – En fråga om mångfald, olikhet men lika värde, Vad är värdegrunden? Eller Vad skulle den kunna vara?(Andersson, red, 2000, s.23-30), hittar vi hans tolkningar på läroplaner och värdegrunden som styr dessa dokument. De största skillnader mellan lärarens och elevens uppfattning är kanske att de två kommer i kontakt med värdegrunden från två olika positioner: en som ska lära ut och den andra som ska lära in.
I sin föreläsning ”Skolans och samhällets demokratiska värdegrund – analys och tolkningar” säger Gull Törnegren att Aristoteles var den första personen att skriva om demokrati.
Även om mänskliga fri- och rättigheter ligger centralt i skolans värdegrund är det inte alls absoluta, de har sin problematik . Det står inte i något styrdokument att man har någon frihet eller rättighet att kränka någon annan, samma sak när det gäller likavärde principen eller öppenheten och respekten för mångfalden. Man ska acceptera och respektera att alla människor är olika, men lika värda, men att deras åsikter och agerande kan vara oacceptabla mot vårt samhälles grundläggande värdegrund.

Lärare och skolledare skulle få större utrymme för att själva välja innehåll och metoder för att nå målen. Jag tycker att det måste finnas en tydlig målsättning när det gäller yrkesmässig pedagogiska värden och ett professionellt perspektiv på hur den skapas och återskapas kunskap. Läroplanen kan inte uppfattas som ett ledningsverktyg som bara fastställer mål för verksamheten. Skolan är inte och kan inte vara värdeneutral. Läroplanen anger de oförytterliga värden som allt arbete måste vila på(Lpo.94, s.3-7). Dessa värden kan inte förhandlas bort av rationella skäl. Med detta menas att dessa värden kommer först men också alltid samtidigt.
När skolverket pratar om skolans värdegrund säger att: ”Den politiska styrningen av skolan beskrivs ibland som en synnerligen ändamålsenlig styrning. Mestadels är detta sant, på samma gång innesluter styrning mycket tydliga värden som inte kan uttryckas som mål.
Grundtanken bakom läroplanskommitténs förslag till läroplaner – som är grunden för de nu gällande läroplanerna – byggde på en läroplan normsamling som är etisk och därmed grundad i bestämda värden, och också ett rationellt uppbyggt planerings- och styrinstrument. Spänningen mellan värden och mål inbegriper bildningsarbetet. Detta bildningsarbete måste formas av lärare gemensamt med elever och måste grundas på vetenskap, ackumulerade erfarenheter och ett ständigt samspel med förändringar i samhället”(Skolverket, Skolans värdegrund- kommentar till läroplanen, Ständigt Alltid!, s.11)
Mellan alla läroplaner finns en klar kontinuitet, från början av läroplanen till de nuvarande. De bygger och komplettera varandra hela tiden. De nya läroplanerna (Lpfö98,Lpo94 och Lpf94) är ett förtydligande av skillnader mellan värden och mål. Det fanns en djup enhällighet i grundläggande värden – det som svarar mot det som nu kallas värdegrund – i de tidigare läroplanerna, även om de tillkommit vid olika tider och språk och form skilde sig från idag.
Värdena är följaktligen kopplade till skolansuppdrag, framför allt när gäller det fostransuppgiften men också kunskapsuppdraget. Det finns en stark relation mellan skolans och samhällets värdegrund. Allt som läraren ska lära ut till eleverna, ska kunna används senare i samhällslivet. Så att skolan och samhället är byggda och används båda av samma instrument för att skapa demokratiska individer.”Kunskap och fostran är två väsentliga begrepp i varje läroplan. Kunskap kan sägas vara att organisera omvärlden i meningsfulla strukturer, fostran att överföra grundläggande värden, regler och handlingskompetens. En läroplan anger vilka kunskaper och vilken fostran utbildningen skall ge och utveckla.” (SOU 1992:94: Skola för bildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. 1992. Sid. 33)

Gull Törnegren säger i sin föreläsning ”Inga samhällen kan fungera utan solidaritet.”, men samtidigt är samhället betonat av den individuella friheten och integriteten. På sådant sätt finns alltid en spänning mellan solidaritets- och frihetsprincipen, alltså det finns den möjligheten att värdegrunden ska utvecklas och förändras kontinuerligt. Värdegrunden är etisk till sin natur och handlar mer om moralen som vi vill prägla våra relationer i samhället, enligt Lpo94 och Lpf 94 ”I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och vänsterländsk humanism…”. Min tanke bygger på att etik handlar om relationer. Relationer, medvetna och omedvetna som präglar människas liv. Det jag kan säga är att etik handlar också om att medvetandegöra alla dessa relationer och avstyra att vi lever våra liv som om vi vore självständiga, som om våra handlingar inte fick konsekvenser för andra, och det vi försöker är att skapa ett samhälle som bygger på ett absolut människovärde.

5.1 Genusperspektiven

Man kan inte reflektera om genusperspektiven i skolan om man inte går genom speciell litteratur som ingår i kursen, alltså Olof Francks bok ”Genusperspektiven i skolan - om kön, kärlek och makt”. Alla värdegrundsfrågor som rör sig runt skolans uppdrag, och jämställdhet hänsyn till köns- och genusperspektiv, är oerhört viktiga i lärarens uppdrag inte bara för att diskutera och analysera utan även att skicka på rätt sätt budkapet till eleverna under undervisningstiden.

5.2 Hållbar utveckling perspektiv

Idag, de flesta av grundskolans, gymnasieskolans och högskolans styrdokument har formuleringar som berör lärande för hållbar utveckling. Allt detta händer för att en hållbar utveckling kräver ett ständig lärande, och skolan är den första verktyg som kan styras och påverka samhällen. Vid Riokonferensen 1992 beskrevs på hållbar utveckling ” en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att begränsa kommande generationers möjlighet till utveckling” (WWF, 2007, Lärande på hållbar väg s. 12)
. Tio år senare efter Rio, år 2002, träffas i Johannesburg alla världens länder på en FN–möte för att diskutera på nytt om hållbar utveckling, bland annat diskutera de om hållbara konsumtions- och produktionsmönster och beslutar att bevara naturresursbasen. Allt detta blev den största prioritering för att kunna nå ett hållbart samhälle. FN tycker att det är angeläget att skolan ska sätta fokus på utbildning för hållbar utveckling, mer under perioden 2005-2015 (WWF–Lärande på hållbar utveckling, 2007, sid. 14).

6. Diskussion/Epilog

När vi tittar runt omkring på skola och samhället ser vi att värdegrunden finns överalt. Samtidigt anser vi att samhället och världen är stor och att jämställdheten inte är alltid som det står skrivet i alla styrdokument som vi är redan bekanta med. Det finns nästan överallt en religion eller etnicitet konflikt eller en annan typ konflikt som kan vara direkt anknyta till olika perspektiv som angår skolans uppdrag i samhälle. Idag finns stora krav på skolans delaktighet i barnens eller elevens uppfostran och kunskap. Här kommer in i bilden värdegrundens mening, som ett verktyg för skolan att kunna lära ut till varje individ att kunna ha ett etiskt ansvar och kunna vara kapabel att fatta ett moraliskt beslut i samhällsliv. Men som vi vet redan, människans tendens är, de flesta gångerna, inriktat mot egoism, och detta kan vara ett hinder till den gemensamma värdegrunden. Här kommer in i bilden skolans uppdrag: att uppmuntra barn och elever att söka källorna till de egna grundvärderingarna. Så att etik och moral i skolan betyder kampen mot egoistiska tendenser och försöka, på ett inspirerade sätt, lära ut skolans värdegrund, det som jag måste säga att det är en väldigt komplex och krävande jobb.
När det gäller detta komplex jobb vill jag tillägga några observationer som jag har gjort under mina VFU dagar. Jag följer min koordinator i klassrummet, hon har som ämne spanska och svenska. Det som jag ska berätta händer under hennes svenska lektioner. Hon berätta till mig innan vi skulle gå till klassrummet att de brukar minst en gång i vecka dela hela gruppen i tjejgruppen och killargruppen. Hennes förklaring var att det känns som är en måste som ska göras, bara för att skapa den ”mysig miljö”. Nu undrar jag som blivande lärare, vart tog vägen alla kön och genus perspektiv? Plösligt flyger mina tankar till Fredrik Bondestams text om ”Omöjlig undervisning och radikal öppenhet” från Olof Francks bok ”Genusperspektiv i skolan”, som säger att läraren ska anstränga sig och sätta i praktiken den radikala öppenheten, för att inte finnas längre uttråkade, ointresserade eller på en annan sätt frånvarande elever. Visst, är de kanske mysigare eller lättare att hantera lektionerna på ett sådant sätt, men jag tycker att lärarens uppdrag är att lära ut kunskap på ett engagerande pedagogisk sätt för alla samtidigt, speciellt idag när vi har i fokus, eller som kärna i värdegrunden jämställdheten och likabehandling.

7. Sammanfattning

I detta arbete har jag försökt reflektera, tolka och diskutera utifrån kurslitteraturen skolans värdegrund som har direkt anknytning till olika perspektiv på kön, etnicitet och/eller hållbar utveckling, och diskuterar hur värdegrunden speglas i skolans samhällsuppdrag.
Resultatet är att det finns skillnader på samhällets värderingar. Läroplanen som styrdokument har klara instruktioner och beskrivningar på värdegrunden, men målen presentares i en väldigt diffus ljus och lämnar ganska mycket utrymme till läraren för att tolka detta på olika sätt och genom egna värderingar.
Skolans värdegrund bygger sig på ett demokratiskt samhälle och strävar sig för att forma demokratiska individer som kan klara ta eget beslut, hur mycket så möjligt, genom de etiska och moralika ram.

Sammanfattning-inte den sista :D

Jag har försökt skriva en lite sammanfattning på alla arbete som jag har lagt upp på bloggen, men det kommer ingenting ut. Det är inte så lätt skriva om allt som har hänt och ändrat hos mig, kunskapsmesigt, under denna terminen. Det som är bra är att jag har fortfarande nästa en vecka på mig för att komma på något vettigt att skriva. Hoppas bara på att inspirationen ska komma fram för en gång skull....hahaha.

Min första läxförhör i spanska

Läxförhör
Årskurs 7-spanska
Capitulo 5


1. ¿ ( ) eres? varifrån
2. ( ) de Suecia y vivo en Estocolmo. jag är
3. Estocolmo es una ciudad muy ( ). snygg/fin
4. Lidingö es una isla ( ) grande. ganska
5. Suecia es ( ) del norte de Europa. ett land
6. ( ) vienen muchos ( ). där, turister



que está=
mellan=
pequeño=
det finns=

Mitt arbete

Ja, nu har jag lagt de flesta mina arbete som skrevs under hela terminen....det finns några kvar men jag orkar inte mer idag...det är lördag, man skulle ta det lugnt idag, fast jag har tvättstugan idag också. Nästa vecka blir det mycket igen. Ser bara fram emot till nästa termin när jag studera spanska....god vad kul ska bli!!!!!!
Nu ska jag läsa lite....ses vi nästa gång! :D