Lärares uppdrag

Lärares uppdrag – vetenskapliga perspektiv på värdegrunden

1. Inledning

Definiera begreppet värdegrund. Det är alltid lika svårt och lika spännande att försöka definiera eller förklara innebörden för ordet värdegrund. Om vi tänker på ordet i sig, ser vi en abstrakt sak som inte säger så mycket vid första ögonkasten, men det väsentliga är mer djupgående. Värdegrund är ett ord som kan tolkas på många olika sätt och ta olika former. När vi tänker på skolans värdegrund, kan vi säga att vi börjar på en spännande resa inte bara i självkännedom utan även till förståelse för andra, ”Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten.”(Lpfö 98). För att genomföra denna strategi för etik, behöver vi några stödord som ska hjälpa oss bygga ett demokratiskt samhälle som grundar sig på dem fem grundläggande värden som styr alla de tre läroplanerna. Dessa nyckelord är: värdegrund, demokrati, jämställdhet och lika värde. Nästan alla skoldokument understryker att värdena i vårt samhälle är byggda på mänskliga livets okränkbarhet och individens frihet och integritet. Vi bekräftar i nästan alla pedagogiska publikationer att alla människor har lika värde, är lika och att vi bör vara i solidaritet med svaga och utsatta. Dessa värden har meddelats i enlighet med dess etik och styrs av kristen tradition och västerländsk humanism, individuell utveckling av rättskänsla, generositet, tolerans och ansvar.
Skolans värdegrund försöker stärka den demokratiska tanken som styr inte bara skolan utan även hela samhället.
Vi kan säga att det grundläggande värden, som anges i alla 3 läroplaner, är mer än ett mål som vi alla strävar efter att nå, och verkligheten är mycket annorlunda än de teoretiska idéer som presenteras i de flesta styrdokument.
Samhällets globalisering påverkar alla styrdokument. Nu för tiden pratar vi om den trygga identitet som är skapat genom empatiska värderingar som har ett stort medvetande och är delaktiga i kulturarvet. Alla dessa styrdokument innehåller samtidigt miljöbudskap och gör oss bekanta med begreppet hållbar utveckling.

2. Frågor som rör innehållet


a. Finns någon skillnad mellan lärarens och elevens uppfattning av värdegrunden?
b. Styr värdegrunden skola? På vilket sätt?
c. Finns någon skillnad mellan skolans och samhällets värdegrund?
d. Har vi en sammanhållen etiksyn eller en sammansatt värdegrund?
e. På vilka sätt påverkar perspektiven etnicitet och kön eller genus skolan och tolkningen av dess uppdrag?


3. Metod

För att kunna göra någon analys, d.v.s. ambitionen är att definiera begreppet värdegrund och skolans uppdrag knytet till olika perspektiv på kön, etnicitet och/eller hållbar utveckling, krävs litteraturstudier som har nära anknytning till den aktuella kursen - Pedagogiskt arbete 1. Parallellt med all litteratur, lyssnade jag på olika föreläsningar anordnade av högskolan, som var direkt relaterade med kursens inriktning. Jag hade använt alla mina anteckningar som jag har gjort under seminarier och mina erfarenheter från VFU dagarna. Den vetenskapliga slutsatsen drar jag utifrån allt detta material för att arbetet om värdegrunden och sin anknytning till alla olika perspektiv ska ge en bra bild av de värderingar jag har och fastställa bra resultat. Resultatet ska på detta sätt vara lika betydelsefullt.

4. Resultat

Enligt Lpo 94 och Lpf 94 är skolans uppgift att låta varje individ hitta sina egna tolkningar för att delta i samhällslivet och ge sitt bästa i ansvarig frihet. I boken Samhällets demokratiska värdegrund – En fråga om mångfald, olikhet men lika värde, Vad är värdegrunden? Eller Vad skulle den kunna vara?(Andersson, red, 2000, s.23-30), hittar vi hans tolkningar på läroplaner och värdegrunden som styr dessa dokument. De största skillnader mellan lärarens och elevens uppfattning är kanske att de två kommer i kontakt med värdegrunden från två olika positioner: en som ska lära ut och den andra som ska lära in.
I sin föreläsning ”Skolans och samhällets demokratiska värdegrund – analys och tolkningar” säger Gull Törnegren att Aristoteles var den första personen att skriva om demokrati.
Även om mänskliga fri- och rättigheter ligger centralt i skolans värdegrund är det inte alls absoluta, de har sin problematik . Det står inte i något styrdokument att man har någon frihet eller rättighet att kränka någon annan, samma sak när det gäller likavärde principen eller öppenheten och respekten för mångfalden. Man ska acceptera och respektera att alla människor är olika, men lika värda, men att deras åsikter och agerande kan vara oacceptabla mot vårt samhälles grundläggande värdegrund.

Lärare och skolledare skulle få större utrymme för att själva välja innehåll och metoder för att nå målen. Jag tycker att det måste finnas en tydlig målsättning när det gäller yrkesmässig pedagogiska värden och ett professionellt perspektiv på hur den skapas och återskapas kunskap. Läroplanen kan inte uppfattas som ett ledningsverktyg som bara fastställer mål för verksamheten. Skolan är inte och kan inte vara värdeneutral. Läroplanen anger de oförytterliga värden som allt arbete måste vila på(Lpo.94, s.3-7). Dessa värden kan inte förhandlas bort av rationella skäl. Med detta menas att dessa värden kommer först men också alltid samtidigt.
När skolverket pratar om skolans värdegrund säger att: ”Den politiska styrningen av skolan beskrivs ibland som en synnerligen ändamålsenlig styrning. Mestadels är detta sant, på samma gång innesluter styrning mycket tydliga värden som inte kan uttryckas som mål.
Grundtanken bakom läroplanskommitténs förslag till läroplaner – som är grunden för de nu gällande läroplanerna – byggde på en läroplan normsamling som är etisk och därmed grundad i bestämda värden, och också ett rationellt uppbyggt planerings- och styrinstrument. Spänningen mellan värden och mål inbegriper bildningsarbetet. Detta bildningsarbete måste formas av lärare gemensamt med elever och måste grundas på vetenskap, ackumulerade erfarenheter och ett ständigt samspel med förändringar i samhället”(Skolverket, Skolans värdegrund- kommentar till läroplanen, Ständigt Alltid!, s.11)
Mellan alla läroplaner finns en klar kontinuitet, från början av läroplanen till de nuvarande. De bygger och komplettera varandra hela tiden. De nya läroplanerna (Lpfö98,Lpo94 och Lpf94) är ett förtydligande av skillnader mellan värden och mål. Det fanns en djup enhällighet i grundläggande värden – det som svarar mot det som nu kallas värdegrund – i de tidigare läroplanerna, även om de tillkommit vid olika tider och språk och form skilde sig från idag.
Värdena är följaktligen kopplade till skolansuppdrag, framför allt när gäller det fostransuppgiften men också kunskapsuppdraget. Det finns en stark relation mellan skolans och samhällets värdegrund. Allt som läraren ska lära ut till eleverna, ska kunna används senare i samhällslivet. Så att skolan och samhället är byggda och används båda av samma instrument för att skapa demokratiska individer.”Kunskap och fostran är två väsentliga begrepp i varje läroplan. Kunskap kan sägas vara att organisera omvärlden i meningsfulla strukturer, fostran att överföra grundläggande värden, regler och handlingskompetens. En läroplan anger vilka kunskaper och vilken fostran utbildningen skall ge och utveckla.” (SOU 1992:94: Skola för bildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. 1992. Sid. 33)

Gull Törnegren säger i sin föreläsning ”Inga samhällen kan fungera utan solidaritet.”, men samtidigt är samhället betonat av den individuella friheten och integriteten. På sådant sätt finns alltid en spänning mellan solidaritets- och frihetsprincipen, alltså det finns den möjligheten att värdegrunden ska utvecklas och förändras kontinuerligt. Värdegrunden är etisk till sin natur och handlar mer om moralen som vi vill prägla våra relationer i samhället, enligt Lpo94 och Lpf 94 ”I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och vänsterländsk humanism…”. Min tanke bygger på att etik handlar om relationer. Relationer, medvetna och omedvetna som präglar människas liv. Det jag kan säga är att etik handlar också om att medvetandegöra alla dessa relationer och avstyra att vi lever våra liv som om vi vore självständiga, som om våra handlingar inte fick konsekvenser för andra, och det vi försöker är att skapa ett samhälle som bygger på ett absolut människovärde.

5.1 Genusperspektiven

Man kan inte reflektera om genusperspektiven i skolan om man inte går genom speciell litteratur som ingår i kursen, alltså Olof Francks bok ”Genusperspektiven i skolan - om kön, kärlek och makt”. Alla värdegrundsfrågor som rör sig runt skolans uppdrag, och jämställdhet hänsyn till köns- och genusperspektiv, är oerhört viktiga i lärarens uppdrag inte bara för att diskutera och analysera utan även att skicka på rätt sätt budkapet till eleverna under undervisningstiden.

5.2 Hållbar utveckling perspektiv

Idag, de flesta av grundskolans, gymnasieskolans och högskolans styrdokument har formuleringar som berör lärande för hållbar utveckling. Allt detta händer för att en hållbar utveckling kräver ett ständig lärande, och skolan är den första verktyg som kan styras och påverka samhällen. Vid Riokonferensen 1992 beskrevs på hållbar utveckling ” en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att begränsa kommande generationers möjlighet till utveckling” (WWF, 2007, Lärande på hållbar väg s. 12)
. Tio år senare efter Rio, år 2002, träffas i Johannesburg alla världens länder på en FN–möte för att diskutera på nytt om hållbar utveckling, bland annat diskutera de om hållbara konsumtions- och produktionsmönster och beslutar att bevara naturresursbasen. Allt detta blev den största prioritering för att kunna nå ett hållbart samhälle. FN tycker att det är angeläget att skolan ska sätta fokus på utbildning för hållbar utveckling, mer under perioden 2005-2015 (WWF–Lärande på hållbar utveckling, 2007, sid. 14).

6. Diskussion/Epilog

När vi tittar runt omkring på skola och samhället ser vi att värdegrunden finns överalt. Samtidigt anser vi att samhället och världen är stor och att jämställdheten inte är alltid som det står skrivet i alla styrdokument som vi är redan bekanta med. Det finns nästan överallt en religion eller etnicitet konflikt eller en annan typ konflikt som kan vara direkt anknyta till olika perspektiv som angår skolans uppdrag i samhälle. Idag finns stora krav på skolans delaktighet i barnens eller elevens uppfostran och kunskap. Här kommer in i bilden värdegrundens mening, som ett verktyg för skolan att kunna lära ut till varje individ att kunna ha ett etiskt ansvar och kunna vara kapabel att fatta ett moraliskt beslut i samhällsliv. Men som vi vet redan, människans tendens är, de flesta gångerna, inriktat mot egoism, och detta kan vara ett hinder till den gemensamma värdegrunden. Här kommer in i bilden skolans uppdrag: att uppmuntra barn och elever att söka källorna till de egna grundvärderingarna. Så att etik och moral i skolan betyder kampen mot egoistiska tendenser och försöka, på ett inspirerade sätt, lära ut skolans värdegrund, det som jag måste säga att det är en väldigt komplex och krävande jobb.
När det gäller detta komplex jobb vill jag tillägga några observationer som jag har gjort under mina VFU dagar. Jag följer min koordinator i klassrummet, hon har som ämne spanska och svenska. Det som jag ska berätta händer under hennes svenska lektioner. Hon berätta till mig innan vi skulle gå till klassrummet att de brukar minst en gång i vecka dela hela gruppen i tjejgruppen och killargruppen. Hennes förklaring var att det känns som är en måste som ska göras, bara för att skapa den ”mysig miljö”. Nu undrar jag som blivande lärare, vart tog vägen alla kön och genus perspektiv? Plösligt flyger mina tankar till Fredrik Bondestams text om ”Omöjlig undervisning och radikal öppenhet” från Olof Francks bok ”Genusperspektiv i skolan”, som säger att läraren ska anstränga sig och sätta i praktiken den radikala öppenheten, för att inte finnas längre uttråkade, ointresserade eller på en annan sätt frånvarande elever. Visst, är de kanske mysigare eller lättare att hantera lektionerna på ett sådant sätt, men jag tycker att lärarens uppdrag är att lära ut kunskap på ett engagerande pedagogisk sätt för alla samtidigt, speciellt idag när vi har i fokus, eller som kärna i värdegrunden jämställdheten och likabehandling.

7. Sammanfattning

I detta arbete har jag försökt reflektera, tolka och diskutera utifrån kurslitteraturen skolans värdegrund som har direkt anknytning till olika perspektiv på kön, etnicitet och/eller hållbar utveckling, och diskuterar hur värdegrunden speglas i skolans samhällsuppdrag.
Resultatet är att det finns skillnader på samhällets värderingar. Läroplanen som styrdokument har klara instruktioner och beskrivningar på värdegrunden, men målen presentares i en väldigt diffus ljus och lämnar ganska mycket utrymme till läraren för att tolka detta på olika sätt och genom egna värderingar.
Skolans värdegrund bygger sig på ett demokratiskt samhälle och strävar sig för att forma demokratiska individer som kan klara ta eget beslut, hur mycket så möjligt, genom de etiska och moralika ram.