Loggbok

Loggbok
den 1 september 2009

Det har gått två veckor nu från när jag har börjat min utbildning på lärarhögskolan. I första vecka hade vi redan två seminarier. Min seminarieledare heter Lars Båtefalk. Min grupp har nummer 18 och vi är åtta stycken. Det känns så krångligt med allt som vi ska göra på nätet, vet inte om jag ska kunna hantera allt detta med internet. Det vet jag redan att det ska bli en stor utmaning allt detta, speciellt med språket, men jag ska klara det. Vi hade redan två föreläsningar som var inspelade. En var en presentation om portfolio som vi måste skriva under terminen, och den andra var om vetenskaplighet. Vi hade som uppgift att skriva om ”en lärare jag minns”. Först jag missade första seminarium, jag kunde inte höra någonting plus att jag kom in sent på chatten. Det jag hoppas är att inte hända likadant så ofta. Parallellt har jag börjat med att läsa Dimenäs, Thurén och Dysthe. Den svåraste tycker jag att det är Thurén, han använder många vetenskapliga begrepp som jag har ganska svårt att förstå, men kanske det är meningen. Jag hoppas på ett bra resultat med mina framtida studier, men framför allt, just nu, ser jag fram emot att träffa mina nya kollegor i Falun. Mellan 7 och 9 september jag ska åka ditt för första träff.
Idag har jag skrivit min första text och jag har förklarat olika begrepp som Thurén använder i hans bok för att beskriva vetenskapsteorin. Det var inte allas lätt, speciellt att förstå vad dem betyder. Hoppas att jag kan knäcka koden och börja se den roliga i lärande processen.


den 2 september 2009

Om en några dagar går vi vidare till delkurs II. Vi har gått från perspektiv på det egna elevskåpet till vetenskaplighet och läraryrket. Delkurs I blir inte klart nu, vi ska ha en vecka till slutet på terminen. Under tre dagar jag ska vara i Falun och jag ska träffa min lärare och andra lärare från högskola plus att jag ska träffa mina studiekollegor.
Sakta och säkert har jag börjat acklimatisera mig med själva systemet och, visst, jag har börjat och se med andra ögon läraryrket. Jag känner mig förberedd för denna resa. Varje dag lär jag mig nya saker, och det inte allt lätt att förstå alla de böckerna som jag måste läsa, men det måste jag klara. Allt ordnar sig på vägen och hoppas att slutresultaten ska vara bra.

den 10 september 2009
Tolkningar av samhällsuppdraget
Med tanke på att det ännu inte klart var ska jag utföra min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och jag har inte haft den direkta kontakten, på fältet, med skolan och undervisningsläget jag kan inte berätta ur min egen erfarenhet. I detta fall jag kommer att begränsa mig till den teoretiska delen och allt som jag har läst ur böckerna.
Det blir inte så lätt att prata från allt man läser i böckerna, detta på grund av jag har inte en svensk undervisning bakom mig. Allt som jag läser just nu om skollag, styrdokument, kursplaner, förordningar, läroplaner, betygskriterier, är helt nytt för mig så jag kan inte tolka alla dessa utöver erfarenhet. Jag skulle kunna gemföra svensk skolsystemet med det skolsystem som jag kommer från, men det passar kanske inte. Det som jag kan säga är att det är en självklarhet att svenska skola styrs av olika styrdokoment som regeringen har genomfört.
Under ett historiskt perspektiv om man följer läroplanens historia dyker upp uppfattningen att alla grundläggande basfärdigheter prioriteras.
Det bär vara möjligt att i målen för olika ämnesgrupper ange de väsentliga begrepp varje elev bör få insikt i liksom de färdigheter han bör tillämpa.
Sådana centrala begrepp kan t.ex. inom den samhällsorienterande sektorn vara rättigheter, skyldigheter, makt, tolerans, representativitet. Om målen anger några sådana begrepp blir det betydligt lättare att vid arbetet i enskilda klasser välja stoff av olika slag för att ge eleverna insikt i viktiga sammanhang.
Studierna ska således ge insikt i centrala begrepp och sammanhang och därmed bilda grunden för elevens kunskapsutveckling.
(Prop. 1978/79:180, s. 68)
Detta innefattar olika omvandlingar läroplanensteoretiska grundläggande principer. Skolans uppdrag var att analysera läroplanen och utöver de befintliga resurser utarbeta en lokal arbetsplan som skulle följas och utvärdera. Precis som min lärare i spanska från komvux gjorde för att kunna nå målen. Hon följde läroplanen men utarbetade en eget arbetsplan, som utvärderades, för att kunna konkretisera målen.
Koncepten utvärdering innebörder att ”värdering av resultat görs i syftet att förändra och förbättra verksamheten”( Boken om pedagogerna, A. Forssells (red.)2005, Liber-Stockholm).

den 18 september 2009

Idag har vi börjat med ett nytt tema Historiskt perspektiv på förskola och skola. Vi lyssnade på Görans Morén föreläsning om Skolans, förskolans och lärarutbildningens historia och jag tycker att det var väldigt intressant. Det känns som svensk skolan och svensk undervisning har varit och är i en konstant förändring. Jag har börjat läsa från Hartmans bok Det pedagogiska kulturarvet. Det känns som jag hänger inte med. Boken är väldigt svårt eftersom han inte presenterar skolhistoria på ett kronologiskt sätt. Just nu snurrar runt bland folkskolstadga, småskolan, läroplansreformer och mycket mer. Om en tio dagar blir det muntligt tentamen, DEN FÖRSTA. Det ska handla precis om skolhistoria, precis om den svåra boken, Hartmans bok!!!! Jag måste önska mig lycka till själv . Ja ju, det ordnar sig!!!!

den 30 september 2009

Idag mår jag inte bra. Min dator eller nätet funkade inte som det ska, och jag kunde inte göra min presentation, DEN MUNTLIGA TENTAMEN. Jag tror inte att man kan bli mer arg den jag är nu. Så att nu blir de omtenta!!!!!!

den 29 oktober 2009

Precis just nu har jag skickat i väg min första skriftliga tenta. Det handlar om skolans värdegrund. Vi ska få svar om några veckor. Vilken är egentligen skolans samhällsuppdrag och värdegrund? De fiffiga ord som finns i böckerna kommer inte alltid överens med verkligheten. Hur kan vi ändra på det, eller är det bara skolans som finns i grunden för allt? Frågor som jag har och egentligen har inga svar. Men kanske det är meningen: under alla år nu på min utbildning jag ska hitta svaret, DET svar.

den 2 november 2009

Redan på delkurs III!!!! Gud vad tiden rinner i väg!! Idag har jag börjat vecka med en dag på VFU. Den skola som jag gör min VFU finns på Lidingö och jag följer den spansk lärare mest på årskurs 8 och 9, men det har hänt att jag var med årskurs 7 också. Det blir en hel vecka på VFU och mitt uppdrag är att observera olika lärandesituationer. Det känns så spännande att komma så nära läraryrket, dessutom jag måste leda något moment. SPÄNNANDE!!!!
den 16 november 2009

Idag lyssnade jag på den tredje föreläsningen av Kerstin Rexling. Om jag skulle betygsätta alla föreläsningar tills idag, jag kan lätt säga att hennes föreläsningar var en av de som har fascinerat mig helt enkelt. Aldrig i mitt liv har jag undrat över mig själv, eller frågesatt mig över min egen utveckling, uppväxt och så vidare. Alla de psykologiska teorierna är så intressanta och hjälper så mycket att kunna lära känna de andra men framför allt mig själv. Om man tänker efter, det känns som man börja få svar till olika frågor eller öppna mer och mer vägen och ge förklaring till alla lärdomarna som vi har tagit med oss under några månader.
Det har gått en tid från första skol dag. Om jag tittar över axeln och funderar på allt som jag kunde i början och allt som jag kan just nu, hmmm……det är en lite skillnad. Visst det finns mycket mer att lära mig, men nu har jag börjat på rätta vägen. Nu kan jag i alla fall se skillnaden mellan värden, normer och dygder. Detta betyder mycket för mig, nu kan jag säga att det är mycket lättare att kunna förstå hur egentligen skolan fungerar.

den 29 november 2009

Samband mellan synsätt och verksamhet
Under de verksamhetsförlagda dagarna observerade jag olika situationer i lärandeprocessen. Det finns många verktyg som hjälper läraren att bilda sitt egna synsätt på lärandeprocessen som präglar verksamheten. Att analysera och tolka olika vardagliga situationer med hjälp av olika psykologiska teorier på lärande, kan ge kunskap om lärandeprocessen och kunna se sambandet mellan synsätt och verksamhet. Teorier som alltid präglar sig på skolverksamheten är: behaviorism, kognitivism och sociokulturella perspektiv.

VFU erfarenhet - funderingar och reflektioner
Det är så himla komplicerat för det är inte alls som jag trodde att VFU skulle vara. På något sätt känns det som om jag vet vad jag vill skriva men jag vet inte hur- Jag har så många känslor angående studierna men jag kan inte formulera mig. Jag har nu varit med min VFU-lärare vid ett flertal tillfällen och det är så mycket i undervisningen som jag inte håller med om. Jag blir upprörd över hur det går till på lektionerna!! Verkligen! Ska eleverna få lyssna på sina iPods under lektionen?? Först o främst tror jag inte att min VFU-lärare är en bra lärare för alla elever behandlar henne som en kompis. Hon är väldigt ung. Hon har inga gränser mellan sig själv och eleverna. Jag frågade en lärarkollega hur hon reagerar om en elev kommer till henne o säger ”tja!” Hon svarade bara” Ingen har sagt så till mig”. JAG skulle aldrig acceptera att någon elev sa ”tja” till mig. Jag vill inte att mina elever använder sitt ungdomsspråk med mig, jag vill att de har mer respekt för mig. Till skillnad mot historielektionerna och hennes lektioner så tar det mindre än två minuter för eleverna att sätta sig ner och vara tysta. På hennes lektioner pratas det och babblas i flera minuter och när en kille ska skriva ett prov så skriver han ” Jag hatar Strindberg” och hon gör ingenting!! Jag fattar inte!? Jag blir upprörd över hur hon hanterar eleverna. Jag har ändå tänkt: ”Det är inte lätt att vara lärare” Jag känner som att jag kan inte säga det jag vill för jag kan kränka eleven. Speciellt med barn som kommer från rika familjer (jag vill inte vara fördomsfull men!) dem är de jobbigaste!
Jag trodde att det skulle vara så lätt med VFU:n men det är det svåraste. Jag trodde inte att det skulle vara jättelätt men jag trodde inte det skulle vara så här mycket regler. Det känns som att man kan inte vara mänsklig på grund av alla regler. Man har liksom ingen makt för alla dessa regler. På mitt gymnasium var läraren som en gud. Vi elever fick inte ha någon åsikt. Här är det som om läraren inte får ha någon åsikt förutom hur ämnet ska gå till. Det är ingen lek. Varför kan man inte säga ”Jag har valt att arbeta med gymnasium” Varför kan jag då inte få presentera min syn på livet? Måste jag bara lyssna på eleverna och inte uttrycka min egen åsikt? Det känns som om jag ville säga vad jag tycker så kanske jag kränker någon eller mobbar någon p.g.a. alla regler. Som lärare har man ingen frihet. På rund av alla regler så har lärare inga rättigheter. Det finns en gräns hur skall nytta demokrati.

Riklig språkanvändning
Efter en termin av läsning, tolkning och reflektering runt pedagogisk litteratur kom jag fram till att det spela ingen roll hur mycket kunskap har eller samlas om man inte kan mediera detta, alltså kommunikationen är oerhört viktigt. Säljö påstår i hans bok Lärande i praktiken, upplagan från 2008, att ”språket är en mekanism för att bildligt uttryckt lagra kunskaper, insikter och förståelse hos individer och kollektiv”(detta citat finns på sida 34). De kan jag hålla med detta bara att under senaste åren från ett sociokulturellt perspektiv har utvecklat sig en större gren och detta är rikligt språkanvändning. Under detta namn hittar vi ett helt verktyg låda som kommer i lärarens hjälp. När vi pratar om rikligt språkanvändning pratar vi om kroppsspråket, verbaltspråk, bild, matematiskspråk o.s.v. För att kunna förmedla kunskap även med hjälp av rikligt språkanvändning det kräver en ampassning mellan den fysiska och de mentala artefakterna alltså mellan intellektuella och fysiska redskap ”för att den lärande skall kunna ta till sig kunskaper och insikter” påstår Säljö i hans bok Lärande i praktiken sida 123. När vi pratar om fysiska artefakter vi pratar om allt materiellt som finns runt omkring oss och kommer i att njuta för att kunna mediera kunskap och när vi pratar om mentala artefakter vi tänker faktiskt på allt kunskap som vi har samlats under tiden och med hjälp av kunskap kan vi tolka kunskapen vidare och mediera till våra elever. Med tanke på vad han tycker jag kan tycka att kunskap är något mycket mer, något som finns i en kontinuerlig utveckling precis som vi människor. Här kan man tillägga Vygotskys tänkande om vi människor som ”ständigt befinner oss under utveckling och förändring”. I detta sammanhang påstår han att ”varje livssituation ger oss möjligheten att appropriera kunskaper från våra medmänniskor i samspelssituationer” (Säljö, 2008, s.119), och med detta citat kommer vi i kontakt med begreppet situerad som betyder själva samspelssituationen mellan oss, människor och omgivningen. Med appropriering av kunskap man kan förstå att det finns en länk mellan språk och lärande. Samtidigt vill han vissa oss vart ligger utvecklingszonen, någonstans på gränsen mellan vad en individ kan prestera utan någon hjälp och individens prestation med stöd av vuxen ledning eller i samarbete med andra kapabla individer. Här vill jag tillägga från eget erfarenhet, från mina VFU dagar, jag tycker att alla lärare befinner sig, mer eller mindre, i en konstant utvecklingszon. Denna utvecklingszon kan grupperas en två olika andra grupper en som är lärarens utvecklingszon, när han måste söka och samla kunskap på eget hand eller i samarbete med kollegorna och den andra utvecklingszon som är mellan lärare och elever: lärare försöker ge kunskap och lyfta fram sina elever till den framtida kompetensen. En av de största faktorer som kan påverka lärandet är uppväxtvillkor. Därför alla lärare måste ta hänsyn på att alla elever är olika och de kan komma från olika miljöer, läraren måste ta hänsyn av elevernas etnicitet, kön, socialklasser, kulltur, speciella behov, olika andra svårigheter, o.s.v. Oavsätt allt detta lärarens uppdrag är att vecka intresse för kunskap i alla elever och lyfta fram elevernas starka sidor.
Så därför lärare och vi som lärare är beroende av kommunikation och språk och vi behöver en riklig språkanvändning för att kunna nå målen, den framtida kompetensen för oss och för våra elever.
Lärdomar i kursen Pedagogiskt arbete I
När man tänker på lärdomar, jag tänker på allt som jag har lärt min under terminens gång och hur har jag ändrad min synsätt på läraryrket; en av de lärdomar som jag ska ta med mig och använda i mitt framtida yrke, läraryrket är:
- att se med olika glasögon;
- samhällsuppdraget, att förstå vad vetenskap och utvecklandet är;
- riklig språkanvändning;
- VFU- omvandla teorin i praktiken; att lära känna verkligheten; att se olika pedagogiska inriktningar.